Jag har en "bekännelse"....jag hade innan idag inte tränat på drygt en vecka. Inte för att jag varit sjuk eller skadad utan för att jag helt enkelt prioriterat annat. Jag körde mitt senaste pass förra tisdagen och det gick superbra och jag tog personligt rekord i marklyft, 12 reps på 90 kg! Allt kändes kanon. Sen tog jag en vilodag, sedan en till, sedan kom helgen och jag var ute med en vän på fredagen och åt middag och tog ett glas vin. Seeeg lördag och jag somnade till och med i soffan på eftermiddagen och det blev film och popcorn på kvällen istället för träning (egen-poppade popcorn är förövrigt är ett relativt bra snacks, forskning har visat att det har vissa bra hälsoeffekter...mer om detta i ett senare inlägg). I söndags var jag och David och åt brunch och jag fick verkligen kämpa med mig själv för att jag inte skulle gå loss på dessert-bordet....och på kvällen prioriterade jag allt annat än träning. Allt eftersom dagarna gick förra veckan blev det svårare och svårare att hålla sig till bra mat (det gick dock någorlunda bra på grund av den disciplin som jag ändå har och som jag tränat mycket på under alla dieter jag har gjort.....jag älskar ju faktiskt den hälsosamma maten jag äter!), det blev jobbigare att tänka mig att gå och träna och jag blev mer och mer missnöjd med mitt beteende!
Trots att jag har tränat regelbundet i mer än 14 år och trots att jag vet att jag mår bättre av att träna och äta bra så är det otroligt lätt att komma ur rutinerna. Och att ta sig tillbaka är minst lika svårt för mig som för någon annan. Men det som är min räddning är att jag tycker det är roligt att träna och jag VET att bara jag sätter igång igen så kommer jag komma in i det igen, jag kommer må bättre och jag kommer vara nöjdare med mig själv.
Idag stod det ben på schemat och ni kan ju tänka er hur lockande det kändes...not so much! Pressen av att veta att det kommer vara så himla jobbigt (benträning är ju inte direkt ett lätt pass) kan få vem som helst att lägga sig på soffan. Det jag gjorde, och som jag oftast brukar göra, är att ta bort all press.
Jag sade åt mig själv att göra NÅGOT. Jag valde ut 5 övningar som jag verkligen gillar, sa åt mig själv att göra 2 set av varje och köra på lättare vikter än vad jag normalt brukar. Det tog emot i början men det slutade med att jag körde mer än planerat och mitt humör blev så mycket bättre. Jag kände mig nöjd med mig själv och när jag tittade i spegeln så var det inte så illa ändå (när jag kollade igår var det ingen rolig syn men det handlade mer om min sinnesstämning än något annat).
Så, min poäng är att trots att det är sjukt jobbigt att ta tag i träning och hälsosamt ätande efter att man haft ett uppehåll så måste man börja någonstans. Släpp pressen, gör NÅGOT och jag lovar att det kommer kännas så mycket bättre efteråt. Så fort man börjat träna kommer kosten oftast automatiskt, det är ju inte direkt så att man känner för att trycka i sig en hel pizza och en burk Ben & Jerry's efter ett bra träningspass, eller hur?!
Man känner inte alltid för att gå och träna men så länge man försöker komma ihåg sitt mål, varför man började från första början, så kommer motivationen tillbaka. Har man bara som rutin att träna, även om man inte alltid tar i till max, så kommer resultaten komma ändå. Ge inte upp!
Vad brukar ni göra för att komma igång efter ett uppehåll?
Som toppen av allt idag så åkte jag hem efter mitt pass för att äta lunch, och tror ni inte att jag glömt nycklarna på jobbet? Tur att jag hade tränat för humöret var på topp ändå och jag åkte tillbaka till stan, köpte en härlig räksallad på Planet Food i Östermalmshallen och lyxade även till det med färska bär. Blev en helt ok lunch ändå :)
Jag brukar göra precis som du - TRÄNA! man kommer tillbaka direkt till bättre vanor.
SvaraRaderaTack för övrigt för ett bra inlägg babe, finns så många som kan behöva läsa detta. <3
Jag gör också som du, skojar till det lite så att det blir av i alla fall. Kanske drar ner på antalet övningar, eller kör favoriten mage som varannan övning eller så.. Jag tränar direkt på morgonen för att inte kunna hoppa över passet, jag är ingen kvällsmänniska alls..
SvaraRaderaNjaa.. det är bra med en deload ibland! Jag tror att du gjorde helt rätt, speciellt men hur trött du var! :) Ser det som en bra sak du har gjort för kroppen, inte avsaknad av bra vanor.
SvaraRaderaPrecis hittat hit, en fin blogg tycker jag! Med många bra tips:-). För egen del brukar problemet vara att träna lagom. Att tillåta mig att vila när jag inte vill/orkar träna. Balansen mellan vila och träning har jag kämpat med i flera år, och om jag inte tyglar mig själv är jag uppe i 5-6 pass/vecka, 1-2 timmar/pass och träningen blir ett tvång snarare än någonting jag tycker är kul och mår bra av. Önskar att jag som du KUNDE vila och prioritera annat än träning de gånger jag verkligen inte känner för att träna. Å andra sidan - få saker får mig att må så bra som känslan EFTER ett pass, så om jag är minsta omotiverad biter jag bara ihop och kör som planerat - och vips, är jag igång igen.
SvaraRaderaFy fasen vad tröstrikt att höra att även du kan ha tränings- och matsvackor! Och härligt att du kommit igång igen förstås :)
SvaraRaderabästa hälsningar från Clara
Jag brukar göra schema eller förska med någon utmaning så jag kommer igång om jag är helt omotiverad. Oftast räcker det dock med 2 - 3 dagars dubbelträning så är jag igång igen
SvaraRadera