Orättvist kanske, men sånt är livet :)

Hej min vänner!

Hoppas ni haft en bra helg! Jag hade finbesök från Finland i helgen av min vän Linda, som jag delade hotellrum med i Dallas på Better Bodies-träningsresan. Det är verkligen kul att två personer från olika länder kan mötas i ett helt annat land och klicka totalt och att våran gemensamma passion för hälsa och fitness ledde oss till samma resa och som i sin tur ledde till en nyfunnen vänskap.

Förra veckan var extremt intensiv med mycket träning och mycket jobb. Jag vet inte hur ni känner, men när det är så fint väder som det var förra veckan vill man ju bara vara ute! Vet inte hur många långa kvällspromenader det blev och energin ville liksom inte ta slut! Men den tog såklart slut och luften gick ur mig lite i fredags och det var faktiskt skönt att det var dåligt väder så att man inte kände stressen att behöva vara ute och igång hela helgen. Som sagt blivit mycket träning i veckan så det behövdes lite påfyllning med mat och vila.
Vi gjorde en härlig brunch i lördags med proteinpannkakor, färska bär, Add Ice cream, kvarg, ägg och en massa annat. Pannkakorna gjorde av en pannkaksmix från Proteinbutiken och jag gillar den verkligen! Bara att blanda med vatten och sedan steka, inga sötningsmedel och väldigt få ingredienser.

Hann med ett pass på lördagen som nog kan läggas till listan på ett av årets sämsta pass men som tur är har det inte varit många sådana hittills. Behövdes som sagt påfyllning på kvällen och vi gjorde proteinchokladbollar (med havregryn) som avnjöts framför Netflix :) Perfekt kväll!

Följ mig på Snapchat: tastyhealth

På söndagen återgick vi båda till våra respektive kostscheman och det slog mig hur mycket Linda äter! Jag tänkte på det redan i Dallas men det märktes mycket tydligare när vi var hemma. Vi gjorde i ordning morgongröten och medan jag mätte upp "ynka" 40 g gryn laddade Linda upp maffiga 100 g gryn. Jag kunde inte hjälpa att bli lite avundsjuk. Jag älskar verkligen mat och om jag fick välja själv skulle jag äta betydligt mer än jag gör, men för att hålla vikten måste jag tänka på portionsmängden.

100g havregryn vs 40 g havregryn

Det fick mig att tänka på det här med att vi alla är så olika. Många av mina kunder skriver till mig och tycker att det är jobbigt att umgås med vänner som kan äta mer mat och ändå hålla sig smala, eller blir avundsjuka på de Instagram-profiler de följer som lägger upp bilder på hamburgare och "cheat meals" men som ändå är i superform. För det första så måste jag påpeka att bara för att man lägger upp bilder på hamburgare och godis i sitt flöde så betyder det inte att man äter det :) Och ja, man kan såklart äta cheat meals och vara i bra form så länge man håller en strikt och bra kost i övrigt.
Däremot kan man aldrig jämföra sin kost med någon annans. Vi är alla olika! Vi har olika ämnesomsättning, olika genetiska förutsättningar, olika mängd muskelmassa, olika aktivitetsnivå osv och det är därför man aldrig kan eller ska kopiera någon annans kostschema. Bara för att Linda kan äta typ 3000 kcal per dag (!!) utan att gå upp i vikt betyder inte det att jag kan det. Det är orättvist, javisst, men så är det.
Så för er som tittar på vad andra äter, som jämför er med andra och blir avundsjuk på att de kan äta så mycket mer och ändå vara smala osv, sluta med det! Det viktigaste är DU och dina förutsättningar. Lyssna på din kropp. Det viktigaste är att du tar reda på hur mycket du bör äta för att nå dina mål och slutar jämföra din kost med andras. Det är kanske orättvist att en person kan äta hur mycket som helst utan att gå upp ett gram medan andra måste räkna minsta kalori för att inte gå upp i vikt. Det är orättvist men det är livet :) Fokusera på dig själv och vad du behöver göra för att nå dina mål, att jämföra dig med andra är ett lopp du inte kan vinna :)

Olika mål och förutsättningar men samma passion :)

Tacksamhet och läsarfråga

Mitt i all stress med mycket jobb och lite för lite träning (på grund av en operation jag gjorde för två veckor sedan), vaknade jag upp och kände en sådan enorm tacksamhet över att jag får jobba med och möta så många underbara människor varje dag! Jag har förstått att många bloggare beskriver att de får påhopp och kritik för mycket de lägger upp, men jag har verkligen inte fått annat än positiv feedback och kärlek från er. Det är helt otroligt hur mycket fina människor det finns som skriver peppande kommentarer, ger tips, önskar recept och som tackar för recept och inlägg jag skrivit....jag blir alldeles varm i hjärtat! Så tack snälla ni för att ni följt med mig under alla år som bloggen funnits och för alla fina kommentarer och mail, ni är underbara! Även om jag är ganska bra på att hålla motivationen uppe själv så blir jag otroligt inspirerad av alla era berättelser och så klart mina grymma klienters framsteg. Jag önskar jag kunde skriva om alla så att ni också kan inspireras av deras berättelser och livsstilsförändringar.

En av de jag verkligen inspireras av är min fina vän Kitty. Kitty började hos mig som kund för drygt två år sedan och gick efter ett par månader med i det första Team Proteinbutiken. Det blev ingen tävling det året men Kitty var med som hjälpcoach för Team Proteinbutiken året efter och utbildade sig också till kostrådgivare. Jag och Kitty klickade på en gång och det har varit så inspirerande att följa hennes utveckling från jojobantare till en kvinna med balans och livsglädje och hon blev nyligen två-barns mor. Jag älskar hennes sunda inställning till kost och träning: med tålamod och hårt arbete kommer man långt och det behövs inte extremdieter eller flera timmars träning varje dag. Jag måste bara dela med mig av hennes framsteg efter graviditeten och ni som vill kan följa henne på Instagram (@fatnessmorsan) och suktas av alla härliga recept och bilder.

Det är ca 6 veckor mellan bilderna och Kitty har som sagt inte kört någon extremdiet utan har följt så kallad "flexible dieting"/iifym....eller jag vet inte om man kan kalla det att hon gjort en diet överhuvudtaget. Hon har tränat hårdare (efter kroppens förmåga efter en graviditet) och legat på ett kaloriunderskott. Du är grym Kitty!

Apropå flexible dieting och IIFYM, fick jag en fråga från en läsare för ett tag sedan och tänkte att jag kunde svara på den i ett inlägg:

"Jag har en fråga till dig som jag funderat på: håller du dig fortfarande till IIFYM/flexible dieting? Är mest bara nyfiken då det känns som du är "friare" i ditt ätande etc. nu än förut. Kram :)"

SVAR: Både ja och nej :) Jag har kört med IIFYM i snart 1,5 år och har under den här tiden lärt mig vad det flesta livsmedel innehåller, vilket gör att jag sällan behöver väga och mäta det jag äter, jag har bra koll i huvudet ungefär hur mycket jag får i mig.

Mitt mål när jag började jobba med min coach Layne Norton (som jag fortfarande jobbar lite med) var att förbättra min ämnesomsättning efter att den blivit kört i botten av mina 8 år som tävlande i bodyfitness, med efterföljande jojobantning efter i princip alla dieter. Vi jobbade med iifym för att jag skulle lära mig att det inte finns några specifika livsmedel som du blir tjock av utan allt handlar om mängden du äter (jag kommer för övrigt skriva ett inlägg om detta lite senare). Det går att äta av allt men det gäller att tänka på mängden, något jag hade svårt för då jag följt kostscheman bestående av kyckling, fisk, sötpotatis, ris, grönsaker och lite nötter i typ 8 år.

Vi jobbade med att långsamt lägga till mer kalorier och det gick bra och jag kom upp i nästan 2700 kcal, men jag gick även upp en hel del i vikt (från 62 kg till 72 kg), något som var nödvändigt för att jag skulle kunna "träna upp" ämnesomsättningen. Efter vi kommit upp i den kalorimängden gjorde jag en liten diet, inget extremt och inga timmar med cardio varje dag och jag gick ner ca 10 kg och slutade på en kalorinivå som var högre än det jag åt innan jag började med Layne. Detta tyder på att ämnesomsättningen förbättrats av den reverse diet jag gjorde och jag har också märkt att min kropp inte är lika stressad längre. Förut kunde jag gå upp 2-3 kg vätska över en dag om jag åt några bitar pizza eller några godbitar, det finns inte på kartan längre.

I och med att min kropp mår så pass bra och jag inte har några planer på att tävla igen så känner jag inte att det är lika viktigt att följa en plan till 100%. Jag tränar fortfarande hårt, jag har kul när jag tränar, jag äter vad jag vill (vilket är den typ av mat ni ser på bloggen med inslag av lite godsaker som några godisbitar eller en glass då och då) och jag mår jäkligt bra. Vikten är stabil och jag är nöjd med kroppen. Ibland lägger jag in saker i Lifesum för att se ungefär hur mycket jag äter, men för det mesta äter jag på känn och det funkar hur bra som helst. Skulle jag vilja tighta till kroppen och toppa formen skulle jag vara mer strikt med mina macros och lägga upp och följa en plan, men just nu mår jag så bra ändå så jag fortsätter som jag gör och lägger antagligen in lite hårdare träning mot sommaren :)

Klient före och efter: Johanna

Jag motiveras av människor som bestämmer sig för något och som gör det. Som väljer att hitta lösningar och möjligheter istället för ursäkter. Som inte ger upp trots motgångar och som fortsätter trots att motivationen kanske inte alltid är där.

Jag är verkligen lyckligt lottad som får jobba med så många fantastiska människor, som varje dag kämpar till sitt yttersta för att nå sina mål! Jag inspireras otroligt mycket av alla och energin de ger tillbaka är bortom beskrivning. 
Det är väldigt smickrande när folk reser från andra delar av landet för att komma och träna med mig och David och det betyder oerhört mycket att kunna hjälpa så pass många att MÅ BÄTTRE! 

Med det sagt så tänkte jag bara dela Johannas berättelse.
Jag är otroligt stolt över det hon åstadkommit under de 7 månader vi jobbat ihop. Hennes resultat har inte skett genom någon magisk diet eller quick fix utan det handlar om regelbunden träning och bra mat under en längre tid. Vi har varje vecka utvärderat resultaten och justerat kost och träning därefter. Hon äter både kolhydrater, fett och protein och har självklart ätit någon godsak här och där vid speciella tillfällen. Hon styrketränar 4 gånger i veckan och kör HIIT varvat med löpning som cardio.
Hennes resultat har alltså inte skett över en natt, inte ens ett par veckor eller en månad...hon har sakta men säkert förändrat sin livsstil och resultaten har kommit successivt. En så pass långsam viktnedgång är betydligt hälsosammare än löpsedlarnas "gå ner 5 kg på en vecka!" och resultaten är hållbara eftersom hon lärt sig vad för typ av mat hon bör äta för att uppnå sina mål, utan att svälta eller utesluta näringsämnen.

Bild från 2012, innan vi började jobba ihop

7 månader mellan bilderna

Jag har nog alltid varit ätstörd. Jag har aldrig haft någon ätstörning eller så men jag har varit ätstörd. Haft ett dåligt förhållande till mat. Eller snarare ett dåligt förhållande till mig själv. Första gången jag tänkte på min vikt vägde jag 25 kg, minns inte riktigt hur gammal jag var, kanske sju, jag minns bara att jag tyckte att 25 kg var mycket. Men det var inget att oroa sig för sa folk runt omkring mig, det skulle växa bort. 

Jag var alltså tjock. 

Vi snabbspolar fram. Jag är 23 år gammal, 160 cm lång, 69,6 kg tung och bestämmer mig för, ja, jag vet inte vilken gång i ordningen, att jag ska gå ner i vikt. LCHF låter som en bra diet men för att få ett extra snabbt resultat drar jag ner på matintaget till 1050 kcal om dagen och räknar mina kalorier slaviskt. Jag tränar på gym fyra gånger i veckan och konditionstränar lika många.  Efter sex månader och många hungriga och ångestfyllda dagar på grund av fusk lyckades jag gå ner tio kilo. De var tillbaka igen sex månader senare.

Värst av allt är att trots att jag vägde nästan 70 kg - igen, aldrig sett hur jag egentligen ser ut. Jag har självklart vetat att jag inte varit smal, men jag har alltid upplevt mig själv som tränad. Jag har ju ändå spelat fotboll mer än halva mitt liv. Det är som om att jag haft någon form av smal-filter.

I början av 2013 hittar jag i alla fall till Sannas blogg tasty-health.se och börjar följa henne och blir så inspirerad av det jag läser att jag bestämmer mig för att min 25-årspresent ska bli ett kom-i-formpaket med både kost och träning i tre månader. Det är mina bäst spenderade pengar någonsin! Så bra att jag efter ett litet uppehåll valde att jobba med Sanna i ytterligare fyra månader. Ett mål jag hade under våren 2014 var att springa Göteborgsvarvets seedningslopp på 10 km på max 50 minuter. Sanna hjälpte mig med löpinriktade träningspass med både intervall- och distansträning vilket resulterade i nytt personbästa på 10 km - 48:05 minuter!

Idag kan jag inte förstå att jag faktiskt såg ut som jag gjorde på de där första bilderna jag skickade till Sanna, det måste vara något med det där smal-filtret. Jag har ALDRIG sett ut så i min hjärna.

Med Sannas hjälp har jag fått grymma träningsprogram, bra matscheman med mer mat än jag någonsin kunnat drömma om i viktminskningssammanhang, jag har lärt mig om kost, träning och om mig själv. Vad som funkar, vad som funkar mindre bra. Jag har lärt mig planera, jag har blivit peppad, fått beröm och framförallt utmanad att göra saker jag egentligen tyckt varit ganska sjuka. Men bäst av allt är att jag har lärt mig att sluta fuska, jag har lärt mig att att njuta av livet. Jag är äntligen nöjd!"

Så för er som vill förändra er fysik, sätt realistiska mål och ge er själva tillräckligt med tid för att kunna uppnå era resultat!

Kika in på www.iformonline.se om du är intresserad av att få hjälp med att nå dina mål.

Skit i vågen!!

Många som jag börjar jobba med har en idé om hur mycket de tror att de bör väga: "Jag vill gå ner 5 kg till sommaren" eller "när jag var yngre vägde jag x kg och då trivdes jag så jag vill ner till den vikten". När vi väl börjar med ett kost-och träningsschema får många panik och vill ge upp om vågen inte visar minus de första 2 veckorna och tror att dieten inte funkar.
Jag vet inte hur många kunder som mailat mig och berättat att det har känts så bra och hur de känner sig starkare och piggare, men så fort det är dags att uppdatera så tappar de självförtroendet och glädjen om siffrorna på vågen inte motsvarar det jobbet man lagt ner.

Visst är vågen ett hjälpmedel för att se att det går åt rätt håll, men är vågen det enda sättet man mäter framsteg på, är man helt fel ute!

bild från www.carriemorgan.com

För det första: Vågen visar inte om vikten du tappar är fett, vätska eller muskler!
Börjar man styrketräna kommer man förhoppningsvis bygga muskler och muskler väger också, vilket kommer ge ett plus på vågen. Tappar du samtidigt fett kommer vågen visa +- 0 trots att du kommer i bättre form. Vågen är alltså inte ett mått på dina framsteg!
Jag väger t.ex. 7 kg MER än vad jag gjorde för 6 år sedan, trots att jag är i bättre form och har mer muskelmassa. Min "idealvikt" är definitivt inte densamma som när jag var 20 år och den kommer ändras år efter år i takt med att jag bygger mer muskler och kroppen förändras.
Tar du bort kolhydraterna från kosten kommer du tappa vikt (läs vikt, inte fett) i och med att kolhydrater binder vätska, och tar du bort kolhydraterna kommer du tappa vätska. Mindre vikt på vågen, men betyder det att du kommer i bättre form?
Att dra ner snabbt och mycket på kalorierna i syfte att gå ner i vikt (tex genom detox eller pulverdieter) kommer antagligen leda till minus på vågen men om man inte styrketränar så att man behåller sina muskler kommer en lågkaloridiet i de flesta fall leda till muskelförlust. Detta i sin tur kommer resultera att det blir svårare att i fortsättningen tappa fett (i och med att muskler kräver energi även i vila, så ju mer muskelmassa du har, desto högre ämnesomsättning). Siffrorna på vågen kommer minska men du kommer ha mindre muskler på kroppen men lika mycket fett, inte optimalt!

För det andra: All vikt är inte fett!
Vågen visar bara hur tung du är. Den visar alltså inte enbart fettvikt. Vikt kan vara mat i tarmarna (ja, du kommer väga mer om du inte gått på toaletten på en eller ett par dagar...testa att väga dig före och efter du gjort nr 2, du kommer bli förvånad!), det kan vara extra vätska om du sovit dåligt (jag kan gå upp 2 kg över en natt om jag sovit dåligt och sunt förnuft säger att man inte går upp 2 kg fett på en natt) och det kan vara en ökad muskelmassa.

För det tredje: Vikten fluktuerar dagligen, det är normalt!
Under dagen kommer du att äta och dricka vilket resulterar att du antagligen kommer väga mer på kvällen än på morgonen. Det betyder INTE att du gått upp i fett. Har du ätit en måltid mer lite mer salt än vanligt kommer kroppen antagligen hålla lite mer vatten än vanligt, har du tränat hårt och svettats mycket kommer du antagligen väga lite mindre. En variation på 0,5-3 kg över en dag är helt normalt!

Och till sist: vågen definierar inte dig!
En siffra på vågen är inte ett mått på vem du ÄR. Den kan inte mäta din motivation, jobbet du lägger ner, din passion, din personlighet eller din hälsa....

Ett bra exempel på att man inte enbart (om alls) bör mäta sina framsteg genom vågen, är min kund Johanna. Vi jobbade ihop under tre månader i slutet av förra året och hon fick enormt bra resultat genom att träna kontinuerligt och äta regelbundet och bra mat. Hon har varit fantastiskt duktig och har blivit starkare, smidigare och förändrat sin kroppssammansättning...jag är stolt över dig Johanna!!

Vi har fortsatt att jobba ihop detta år och om Johanna bara hade fokuserat på vågen hade hon antagligen blivit besviken. Men kolla skillnaden på hur hon ser ut!!!

Så mät dina resultat genom att mäta fett%, ta mått och ta bilder. Tittar du enbart på vågen kommer du tappa motivationen snabbt, så gör dig själv en tjänst och ställ bort vågen. Känns det svårt? Om det gör det kontrollerar vågen dig och du har en ohälsosam fixering vid vikt. Jag vet hur frustrerande det kan vara att se vikten gå upp när man jobbar häcken av sig, men det är viktigt att man inser att det man jobbar mot är egentligen inte viktminskning, utan en bättre hälsa och en förbättrad kroppssammansättning.