Ni vet, de där personerna som får dig att känna dig konstig och extrem för att du prioriterar och avsätter tid till att träna, som ger dig dåligt samvete för att du väljer att äta något hälsosamt till lunch, som säger att du är tråkig för att du inte dricker alkohol, som frågar när du ska börja äta normalt trots att du gör något som du mår bra av och som tar dig närmare ditt mål.
Vi lever i ett samhälle där mycket av det sociala involverar mat. Det är födelsedagsfikor, fredagsmys, rosévin på uteservering, middagar osv. Så länge man äter precis som alla andra är det inga problem, men om man tackar nej eller äter något som "sticker ut" så är man helt plötsligt konstig och onormal. Jag har tagit upp det här förut på bloggen och många av er kom med jättebra tips på hur ni hanterar sådana här situationer, men sådana här situationer dyker alltid upp igen och igen.
För mig är det helt oförståeligt varför man påpekar och kommenterar negativt när någon gör något annorlunda. Jag kan förstå om man frågar för att man är nyfiken och vill lära sig mer, eller om man är orolig för någons hälsa, men att säga något negativt trots att man ser att personen gör något för att förändra sitt liv till det bättre och som han/hon verkligen mår bra av...varför? Jag skulle aldrig i mitt liv påpeka vad någon äter, om jag inte visste att det jag sade skulle göra någon glad eller påverka dem positivt. Min erfarenhet säger att det handlar om rädsla för nya saker, om okunskap och grupptryck. Ingen vill känna sig bortkommen eller misslyckas med något och ingen vill känna sig ensam, vilket gör att det är lättare att truga på någon att äta eller dricka något så man inte behöver göra det ensam. Det säger mer om dem och deras självförtroende än något annat. När det handlar om kunskap så kan jag förstå att alla inte är insatta i hur maten vi äter faktiskt påverkar oss, men det betyder inte att det är fritt fram att slänga ur sig negativa saker bara för att någon gör något som är nytt och främmande.
Tyvärr är det mer onormalt än normalt att inte dricka alkohol i dagens samhälle. Det är konstigt att inte ha en massa kakor och tårtor till barnkalasen, det är konstigt om man inte äter godis varje helg och det är verkligen trist! Alla måste ju få göra det man själv mår bra av, utan att bli påhoppad och överöst av negativa kommentarer. Jag säger inte att jag aldrig äter glass, tårta eller godis, det gör jag, men jag vill själv välja när jag ska äta det. Jag äter när jag är sugen, inte för att någon trugar eller bara för att det finns där. Skulle jag tackat ja till alla bullar och kakor som erbjudits mig varje dag skulle jag vara stor som ett hus nu.
![]() |
| bild från maxgustafson.se |
Omge dig mig personer som lyfter upp dig, som stöttar dig och som vill ditt bästa. En riktig vän finns där i vått och torrt! Alla andra kan fortsätta leva sina liv med unnande av både det ena och det andra. Jag har mål som jag själv kommer må bra av att uppnå och som ger mitt liv mening. Jag skiter i om andra tycker jag är konstig som äter blomkål till frukost eller äter kakor gjorda på bönor eller proteinpulver. JAG mår bra av det och det är det viktigaste.
Hur hanterar ni sådant här? Får ni negativa kommentarer om er livsstil?






























