torsdag 6 mars 2014

Kokos, är det bra eller dåligt?

Det här med fettets vara eller inte vara går ju i trender. För 10 år sedan var allt low-fat och fat free och senaste tiden har LCHF dominerat på löpsedlarna. I många år har mättade fettsyror, som i kokosfett, framhållits som ohälsosamma, kopplade till högt kolesterol och risk för hjärt-kärlsjukdomar. Vissa undviker mättade fetter som pesten, medan andra hävdar att mättat fett inte alls är så illa som andra säger. Men hur är det egentligen, är kokosolja, riven kokos och kokosmjölk nyttigt?

Man delar upp fett i maten i mättade fetter (tex kokosfett, animaliskt fett), enkelomättade fetter (tex nötter, avokado, olivolja) och fleromättade fetter (tex fisk och vegetabiliska oljor). Mättade fetter har en mindre gynnsam effekt på blodfetter jämfört med enkelomättade fetter, och det finns studier som tyder på att mättade fetter lättare lagras som kroppsfett än vad de omättade fetterna gör. Det är däremot viktigt att vi får i oss en viss mängd mättat fett eftersom en kost med enbart omättade fetter skulle betyda en högre stress för kroppen då de är mer härskningsbenägna än mättade fetter. Och fett är väldigt viktigt att få i sig! Förutom att ge energi är fett viktigt för att vi ska få i oss fettlösliga vitaminer (A,D,E och K) och antioxidanter.
bild från everindex.nl
Inom kategorin mättat fett finns medelånga fettyror (MCT-fett) och långa fettsyror (LCT-fett). Deras fettsyror har olika långa kolkedjor i sin struktur och därmed helt olika kemiska egenskaper. En stor skillnad mellan MCT och LCT är deras upptag i tunntarmen och dess inverkan på kroppen. LCT-fettsyror verkar kunna orsaka skador i kärlen men det gör inte MCT-fettsyrorna. Därför bör man inte generalisera ihop begreppet ”mättat fett” utan prata om enskilda fettsyror.

Kokosfett består främst av mättat fett (90%). Det som gör kokosfettet så unikt är att 50% av fettet i kokosnöten består av medellånga fettsyror (MCT-fett). MCT absorberas helt intakta i tunntarmen och genomgår inte nedbrytning. Det leder till att detta fett lättare ingår i energiomsättningen och sällan lagras som fett i fettväven utan förbränns i stället, vilket ökar termogenesen.
bild från www.kungmarkatta.se
Nästan 50% av kokosoljans fettsyror består av laurinsyra. Den förbränns i levern och hjälper att skydda mot virus- och bakterieangrepp. Laurinsyra blir till monolaurin våra kroppar och denna används av människor och djur för att bekämpa eventuella virus i kroppen, som till exempel HIV, herpes och influensa.
Kokosoljan innehåller också kaprylsyra, en fettsyra som även hittas i bröstmjölk. Den gynnar tillväxt av goda tarmbakterier, hjälper immunförsvaret, samt skyddar mot infektioner och motverkar Candida (en dålig svamp som kan förekomma i tarmen).

Förutom de positiva hälsoeffekter som jag nämnt ovan så tål kokosolja högre temperaturer än tex olivolja och är ett bra alternativ att steka med. Man bör ändå vara försiktig med stekfett, dvs inte använda stekfett som är kvar i pannan till att göra såser på, i och med att när du steker med värmekänsliga fleromättade fetter, som tex solrosolja och andra vegetabiliska oljor, förstörs fettet och bildar nya typer av fetter, så kallade ”funny fats” som transfetter och peroxider. Dessa kan skada hjärta och blodkärl men också ge negativa effekter på hjärnan och öka risken för cancer.
Om jag ska steka maten använder jag alltid kokosolja (jag försöker att inte steka på för hög värme) och jag älskar den här oljan. Chilismaken är kanon att steka kött i! Finns att köpa på www.bodystore.com.
Jag anser definitivt att kokos är nyttigt och har många bra hälsoeffekter. Man måste däremot komma ihåg att även om något anses nyttigt betyder inte det att man kan äta hur mycket som helst av det. Kokos är fortfarande väldigt energirikt och man bör tänka på portionsstorleken.

19 kommentarer:

  1. Tack för ett superbra inlägg! Men gäller detta hela kokosnöten? Är riven kokos, kokosmjöl och kokosmjölk lika bra som kokosolja eller finns det någon skillnad? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det gäller allt. Det är fettet i kokos, dvs alla delar av kokosnöten som är bra :)

      Radera
  2. Så är det alltså dåligt att steka mat i rapsolja? Har hört att det är det bästa alternativet.. Är det bättre att steka i olivolja än rapsolja? Tänker ekonomiskt att det blir dyrt att steka i kokosolja.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Raps och Oliv klarar temperaturer upp till 180 grader. I stekpannan, så länge du inte hårdsteker till rykpunkten för oljan, så blir det mellan 150-180 grader. I ugn om du har temperaturen på 200 grader så kan temperaturen på livsmedlet hamna på 180 grader beroende på vad det är. Gränsen kan bli hårfin, når du total härskning så kommer maten smaka illa av oljan dock så det är ett säkert tecken. Smör och margarin pajar också vid 185 grader, det är då det blir brunt och inte ska användas. Det ska sägas att Virgin kokosolja inte heller klarar temperaturer över 180 grader, medans en raffinerad som de med smaken borttagen klarar runt 225 grader, men då har man nackdelen att det använts kemikalier för att ta bort smaken, precis som i fallen med rapsolja och olivolja som inte är virgin.

      Radera
    2. Dock ska det sägas också att bara för att det inte når rykpunkten, så betyder det inte att fettsyrorna inte har skadats av upphettningen, oliv och rapsolja är höga på enkelomättat fett vilket gör dem mindre känsliga än fleromättade fetter, men de har fortfarande bindningar mellan fettsyrorna som lätta skadas, där är fördelen med fett högt på mättat fett som kokos, mättade fettsyror har inga bindningar som kan skadas, så där är rykpunkten ett bra mått att gå efter. Smör består till större del än kokos även av omättade fettsyror så den är faktiskt känsligare att steka i än kokos.

      Radera
    3. Tack för en mycket bra förklaring Madeleine!

      Radera
  3. Stort tack för detta inlägg! :)

    SvaraRadera
  4. Vad snygg din nya design är! :) Kokosolja är precis som du säger jättebra, men jag upplever att smaken kan vara lite artificiell på Kung Markattas kokosolja. Smakar alla naturella kokosoljor likadant eller varierar smaken beroende på vilket märke man använder? :) Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Kände att det var dags för en förändring :)
      Smaken varierar mellan märkena och det finns även naturell kokosolja, där smaken är borttagen.

      Radera
  5. Tack, var intressant att läsa! Jag läste i tidningen idag om den höga hälsorisken i ett för högt proteinintag. Jag är väldigt nyfiken på vad du tycker om det och om det finns andra alternativ att hålla kroppen i form än höga proteinmängder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också läst den där rapporten och visst måste man tänka på det, men samtidigt är det inte svart eller vitt. Det finns många väldigt bra hälsoeffekter med att äta ett högre proteinintag och det gäller också att tänka på vilka proteinkällor man väljer. Vi äter väldigt mycket rött kött i Sverige och mannar ju länge vetat att ett för högt intag av rött kött kan vara cancerframkallande.

      Om det viktigaste för dig är att äta mat för att undvika cancer tycker jag absolut att det kan vara bra att välja andra alternativ. Men som sagt, det finns många bra hälsoeffekter av att äta mer protein också. Jag tror fortfarande att det är bättre att äta en bit lax eller kyckling än att äta ett halvfabrikat av en vegetarisk proteinkälla.

      Jag kommer fortsätta äta ca 30-35% av mitt intag från protein och äter mycket fisk, kyckling, kesella/keso och bönor. Jag äter en välbalanserad kost och får i mig bra näring och undviker mycket annat som det sägs att man kan få cancer av....

      Radera
  6. hej jag är en tjej som är 14 år och är 151 lång och väger ca 35,8 kg, jag skrev här en gång förut och nu undrar jag måste man öka sin matintag när man försöker gå upp i vikt för när jag blev tillsagd började jag ta in ca 2400 kalorier och gör det nu också fast har stannat i min vikt i ca 1 månad, och om jag ökar till 2500 tänk om jag stannar i den vikten så då måste jag öka ännu mer? Eller hur mycket ska man öka och när jag har nått min vikt ska jag fortsätta äta den mängden mat som gjorde att jag kom upp i den vikten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kroppen anpassar dig ju efter ett tag till det intaget du äter, så ja, du måste antagligen öka maten successivt om du står stilla i vikt. Har du nått din målvikt håller du bara kvar kalorierna där för att behålla vikten. Du får se hur kroppen svarar helt enkelt, står du stil i vikt och vill gå upp i vikt så ökar du kalorierna.

      Radera
  7. SÅ bra inlägg, alltid så lärorikt att kika in här :) Men om man nu måste använda olivolja/rapsolja, vilken temperatur på max då, alltså vilek siffra på spisen haha :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack :) Titta på Madeleines kommentarer ovan, hon beskriver det jättebra!

      Radera
  8. Great publish, very informative. Im wondering why the other specialists of this sector don’t realize this. 스포츠토토

    SvaraRadera
  9. I am continually amazed by the amount of information available on this subject. What you presented
    was well researched and well worded 안전토토

    SvaraRadera
  10. This is the perfect post. It helped me a lot. If you have time, 토토
    I hope you come to my site and share your opinions. Have a nice day.

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar, då blir jag glad :-)

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...